Är socker lika beroendeframkallande som kokain?

Du kanske har hört någon sagt att socker är lika beroendeframkallande som kokain. Men stämmer det här verkligen?

En del forskning har gjorts på det här området. Det flesta är studier på djur och inga studier har gjorts på människor (vad jag vet om i alla fall).

Studie på råttor

För att undersöka det här så har forskare studerat råttor. De undersökte hur råttorna skulle välja ifall de hade ett val mellan att få kokain eller socker.

Metod

Testråttorna befann sig i en miljö som bestod av en bur som innehöll två spakar. Den ena spaken gjorde så att råttan fick en flaska vatten blandat med kokain och den andra spaken gav råttan en flaska vatten blandat med sackarin (vilket är ett artificiellt sötningsmedel).

Råttorna delades in i olika grupper. I första gruppen så fick de bara en belöning från kokain spaken (S-/C+), i andra gruppen fick de bara belöning för sackarin spaken (S+/C-) och sista gruppen fick belöning från båda spakarna (S+/C+).

Resultat

b) De valen som råttorna gjorde (vit cirkel: S-/C+ förhållandet; svart triangel: S+/C- förhållandet; svart cirkel: S+/C+ förhållande)

Resultatet visade på att de flesta råttorna föredrog sackarinet framför kokainet. Dessutom var det stor skillnad, hela 94% av råttorna föredrog sackarinet. Jämför man fallet då bara en av spakarna gav belöning, så gick det betydligt snabbare för råttorna att föredra sackarin spaken (när den gav belöning) än kokain spaken (när den gav en belöning). Förvånande var att det gick snabbare för råttorna att föredra sackarinet när båda spakarna gav belöning, än när det bara var sackarin spaken som gav belöning.

Nästan alla råttor föredrog sackarinet före kokainet. Men går det att jämföra sackarin med vanligt socker? Forskarna testade även att ge råttorna socker och då fann det att samma samband gällde. Nedanstående graf visar hur resultaten blev och du kan se att Sac och Suc staplarna inte skiljer sig så mycket.

N = ingen vätska, W = vatten, Sac = sackarin, Suc = sackaros

Även när forskarna ökade dosen med kokain så föredrog råttorna vätskan som var blandad med sackarin. Sen testade de även ifall råttor som hade föredragit kokainet, när det bara var den spaken C som gav en belöning, skulle ändra sin åsikt ifall båda spakarna skulle ge en belöning. Som vi kan se i graf a nedan så var fallet att råttorna snabbt ökade sin preferens för det söta, när båda spakarna gav en belöning.

a) Grafen visar hur råttorna ändrade sina preferenser när forskarna gjorde så att både kokain spaken (C) och sackaros spaken (S) gav belöningar. b) Grafen visar hur storleken av kokaindosen påverkade råttornas val. Vi kan se att även när dosen ökade så föredrog råttorna det söta, men skillnaden minskade när dosen ökade.

Funderingar

En fråga man kan ställa sig om den här studien är varför de använde sackarin och inte socker som sötningsmedel för den söta vätskan. Visserligen så jämförde de socker med sackarin, och såg att båda två påverkade råttorna på samma sätt. Men varför inte bara använda socker från början?

En anledning till att råttorna föredrog det söta framför kokainet kan bero på att kokainet gav större negativa signaler. Detta på grund av att det är betydligt farligare än sockret. 

Råttorna visade nämligen en preferens för det söta snabbare när båda spakarna gav en belöning (S+/C+), än när det bara var S som gav en belöning (S+/C-). Det här kan tyda på att råttorna tog avstånd från kokain spaken. Men då blir det svårt att förklara varför de som bara fick belöning från kokain spaken valde den och inte den andra.

Om nu råttorna inte gillade effekterna av kokainet så borde inte den ökade dosen ha gjort så att fler valde kokainet över sackarinet. Som vi kan se i grafen ovan så minskade skillnaden mellan antalet råttor som valde sackarinet och de som valde kokainet när dosen av kokainet ökade. Det tyder på att råttorna faktiskt gillade känslan de fick av kokainet och det var inte på grund av att de inte gillade kokainet som de föredrog sackarinet.

Andra studier

Det har tidigare gjorts andra djurstudier inom samma område. I en studie på apor så undersökte de preferensen mellan kokain och mat. Här fann de att preferensen var dosberoende, alltså hur mycket mat/kokain de fick påverkade deras preferenser. Det framgår dock inte vad det var för mat som de använde sig av. I studien beskriver de maten som ”pellets”, men de säger inte vad dessa pellets är gjorda av. De skriver även följande:

Six adult rhesus monkeys (Macaca mutatta), two females (M-8624, M-8712) and four males (M-8703, M-8704, M-8713, M-8802), that weighed between 6.0 and 10 kg under free-feeding conditions, served as subjects. Their body weights were decreased to approximately 90 % of free-feeding weights, and maintained at that level for the duration of the experiment, by supplemental feeding of Purina Monkey Chow no sooner than 30 min post-session.

Så de verkar som att de stackars aporna fick svälta, eftersom de tappade 90% av sin vikt innan de utförde experimentet. Sen kan man ju även undra ifall det ger en bra jämförelse när man gör tester på utsvultna apor. Är det inte mer troligt att de kommer välja maten, jämfört med apor som skulle hålla en normalvikt vid studiens början?

En liknande studie fann liknande resultat, att preferensen berodde på dosen som erbjöds. De fann även att medicinen d-amphetamine bidrog till att aporna inte var lika sugna på kokainet.

Slutsats

Kan vi dra slutsatsen att detta även gäller för människor? Nej, inte baserat på den här studien för sig själv. Även om vi tydligt kunde se att råttorna föredrog kokainet före sackarinet, så betyder det inte att människor kommer att göra det.

Frågan är ifall vi någonsin kommer kunna få reda på ifall socker är lika beroendeframkallande som kokain hos människor. Guldstandarden för att bevisa något i medicinska sammanhang är så kallade randomiserade kontrollerade studier (RCTs). Ifall vi skulle bevisa det här sambandet för människor så skulle vi behöva göra en sådan studie. I den typen av studier så tilldelar man folk slumpmässigt till olika grupper (för att minimera risken för bias). Men på grund av etiska skäl så kan man inte slumpa ut folk för att ta kokain, eftersom det är farligt för ens hälsa.

Ifall man skulle rekrytera folk som frivilligt ställde upp att ta kokain i en forskningsstudie, så skulle det kanske inte vara lika oetiskt. Med det skulle å andra sidan inte vara en randomiserad studie, eftersom urvalet av deltagare inte är slumpmässigt utvalda. Vore det t.ex. rimligt att använda en grupp av människor som frivilligt ställer upp på att ta kokain som representativ för hela befolkningen?

Slutsatsen blir att med den vetenskap vi har idag så vet vi inte ifall socker är lika beroendeframkallande som kokain eller inte. Men det betyder varken att det är lika beroendeframkallande eller inte.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *