Lyssna inte på kostråd från nyheterna – här får du reda på varför

Massa studier släpps varje dag som skapar rubriker i tidningen. Ena dagen är det en vegansk diet som gör att man lever längre. Andra dagen är risken större för vegetarianer att få stroke. Hur ska vi då veta vad vi kan lita på?

Det finns mycket förvirring om vad som är hälsosamt för oss och vad som är ohälsosamt. Alla experter har sin egen teori om vad som är bra eller inte. I det här inlägget ska jag berätta om hur lite man egentligen vet om näringslära och vad som är den optimala dieten för oss och varför det är så.

Observationsstudier

Den mesta av den forskning som görs inom näringslära är observationsstudier även kallade epidimiologistudier. Här undersöker man samband mellan vad folk äter och t.ex. vilka sjukdomar de får. Dessa studier kan endast visa korrelationer och inte orsakssamband.

De flesta rubriker du ser i tidningen är från den här typen av studier. Det är även de som är vanligast att göra eftersom de inte kostar så mycket att utföra. Vanligtvis går det till så att deltagarna i studien får svara på ett antal frågor om deras matvanor. Ibland kan det vara så långt som ett halvår tillbaka i tiden. Sen följs deltagarna upp några gånger och får svara på liknande frågor, för att se om deltagarna fortfarande äter som de gjorde i början av studien. När uppföljningarna görs kan man även se vilka som har fått diverse sjukdomar eller har dött. Med all den data man har samlat in så försöker man hitta samband mellan kosten deltagarna åt och sjukdomarna de fick.

Det finns dock brister med dessa studier. Datan som samlas in från deltagarna kan vara väldigt felaktig då det inte är så lätt att komma ihåg vad man har ätit under det senaste halvåret. Jag kommer knappt ihåg vad jag åt senaste veckan och räknar inte med att så många andra gör det heller.

En annan brist med dessa studier är att det sällan är bara en sak som skiljer i kosten hos deltagarna. Säg att en studie undersöker risken för cancer ifall man äter rött kött. Deltagarna som äter mycket rött kött kommer troligtvis ha andra matvanor som skiljer sig från deltagarna som äter lite eller inget rött kött. Kollar du t.ex. på en restaurangmeny så kan du se att en köttbit ofta serveras med pommes medans en bit lax oftare serveras med kokt potatis istället. Så det är ofta flera parametrar som skiljer sig mellan deltagarna och det är därför svårt att veta vilken av dem som påverkar resultatet.

Healthy user bias

Ifall en sak klassas som ohälsosam så kommer den locka till sig personer som lever en ohälsosam livsstil. Vi kan ta rött kött som exempel igen. På 70-talet kom de första rekommendationerna att vi ska minska vår konsumtion av rött kött [1]. Eftersom de flesta som vill leva en hälsosam livsstil lyssnar på dessa rekommendationer, så kommer de minska sin konsumtion av rött kött och börja äta mer av de andra saker som rekommenderas istället. Medans de som inte bryr sig alls om sin hälsa kommer fortsätta äta rött kött. När de sedan görs observationsstudier på dessa personer så kommer de fram till att personer som äter mer rött kött har större risk för att få cancer. Men det är svårt att extrahera en faktor från två helt olika livsstilar som skulle vara orsak till sjukdomen. Speciellt när det inte finns en förklaring till varför det skulle orsaka sjukdomen.

Kliniskt kontrollerade studier

En typ av studier som är ett bättre bevis är kliniskt kontrollerade studier. Dessa studier görs genom att man ger två grupper olika dieter. Den ena gruppen får en diet med det som man vill undersöka, t.ex. rött kött om vi fortsätter med exemplet från tidigare. Andra gruppen får en diet med inget rött kött. Allt annat i dieterna ska vara identiskt. Sen låter man deltagarna gå på dessa dieter under en längre tid och så sparar man data på vilka som har blivit sjuka eller dött.

När man gör dessa studier för mediciner kan man göra så att ena gruppen får medicinen och andra gruppen får placebo. Då skyddar man resultaten från att bli influerade av deltagarnas tankar. Detta kommer dock aldrig kunna göras med dieter eftersom du i så fall skulle behöva mata deltagarna under en lång tid utan att de vet vad de äter för något. 

Kliniskt kontrollerade studier är väldigt svåra att utföra under en längre tid eftersom det krävs att deltagarna i studien följer dieten i resten av deras liv. Det kostar även mycket pengar att rekrytera deltagare för dessa studier och de består ofta av få deltagare, jämfört med observationsstudier. Sen skulle det även vara moraliskt fel att ge hälften av deltagarna en diet som man antar är farligt på något sätt. I fallet med rött kött skulle det innebära att man ger deltagarna något som man tror ökar risken för cancer.

Influens från storföretag

Mycket av den forskning som görs inom näringsläran är sponsrad av företag. För forskning som är sponsrad av ett företag är det större chans att resultaten blir positiva för företaget.

I en studie som undersökte hur finansiering från företag påverkade resultaten av studier, fann det att var pengarna för studien kommer ifrån har stor påverkan på resultatet i studien. I det här fallet så undersökte de forskning inom området för artificiellt sötade drycker. De jämförde studier som var finansierade av företag som producerade dessa produkter och studier som var finansierade på andra sätt. Resultaten visade på att det var mycket större sannolikhet att en studie som blivit finansierad av branschen hade positiva resultat jämfört med en studie som varit finansierad av oberoende part. Av de studier som blivit finansierade av industrin så var det endast 3 av 12 (25%) som visade på ett negativt resultat. Medans bland de studier som inte blivit finansierade av industrin så var det 12 av 19 (63%) studier som visade på negativa resultat. Baserat på dessa resultat är det alltså 150% större chans att resultaten blir positiva om industrin har sponsrat forskningen [2].

Det som även kan vara intressant att veta är att även om resultatet var negativa för industrin som sponsrade forskningen så kunde slutsatsen rapporteras som positiv. För de studier som var sponsrade av industrin var det 11 av 12 som rapporterade ett positivt resultat i sin slutsats. Det var alltså några som skrev en positiv slutsats även fast resultatet pekade åt andra hållet.

Slutsats

Det är svårt och dyrt att göra ”bra” koststudier och därför är det vanligare med enklare studier som observationsstudier. Men dessa har många nackdelar som vi har sett och det är svårt utifrån dem att avgöra om en enstaka matkategori är dålig eller inte.

Hur ska vi då kunna veta vad som är nyttigt eller inte? Ja, det vi kan göra är att fokusera på vetenskap som är gjord med hjälp av kliniska studier. Den typen av forskning väger mycket tyngre som bevis. Sen är det ju också så att alla är olika och vi kommer att må olika bra av olika saker. Därför är det viktigt att du själv känner efter hur du mår av din diet. Testa att ta bort några saker och se om du mår bättre. Ett bra ställe att börja på är att ta bort socker från din diet. Kör det i en månad och se hur det känns. Gluten kan också vara en sak som skapar problem för många även fast man inte är ”officiellt” allergisk mot det.

En sak är gemensam för alla oss människor och det är att vi behöver samma vitaminer och mineraler. Ifall alla behöver lika mycket av dessa går att diskuteras men vi behöver i alla fall få i oss dem från kosten (eller kosttillskott). Därför kommer en bra diet vara en där du får i dig mycket mikronutrienter. Sen finns det många olika sätt att få i sig dessa och det blir för mycket för att gå igenom här.

Till sist vill jag även säga att du inte ska ta hälsotips från nyheterna. De vill bara ha rubriker som lockar läsare och därför väljer de ut studier som passar bra för det. Sen säger de så mycket motsägelsefull så att man får byta diet nästan varje dag, vilket kan vara lite jobbigt 😉

Källor

[1] https://www.dietaryguidelines.gov/about-dietary-guidelines/history-dietary-guidelines
[2] https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5015869/

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *