Problem med korrelationsstudier

korrelationsstudier

Den mesta av forskningen som görs inom näringslära är så kallad epidemiologisk. Vilket betyder att man samlar in data från deltagare och utifrån datan så dra man slutsatser om hur kosten påverkar sjukdomar och annat.

Det är inte så konstigt att de flesta studier är av den här typen. De är betydligt billigare och enklare att utföra än andra studier.

Osäkerheter i datan

Ett vanligt sätt att samla in data för epidemiologiska studier är att skicka ut frågeformulär till deltagarna där de får fylla i vad de har ätit under de senaste månaderna. Men du kanske inser att den här datan som har samlats in har många brister.

För det första så är det väldigt svårt att komma ihåg exakt vad man har ätit under de senaste månaderna. Personligen kommer jag knappt ihåg vad jag åt förra veckan. Sen är det lätt att man glömmer bort att man åt en bulle till kaffet någon dag i veckan.

Korrelation är inte lika med orsakssamband

Sen har vi problemet med att korrelationer inte kan visa orsakssamband. Men det här verkar många journalister inte ha förstått. Jag läste senast den här artikeln som inleder med att säga ”Två olika studier har visat ett orsakssamband som bara anats i tidigare forskning”. Kollar vi lite noggrannare på vilka vetenskapliga artiklar som skribenten refererar till så ser vi att det inte alls handlar om några orsakssamband.

Tittar vi på resultaten från studien som artikeln refererar till så hittar vi följande ”In women, no associations were found for incident CMD with tertiles of sugar intake from sweet food/beverages”. Hos män fanns det dock en korrelation mellan sockerintag och depression. Den uppmättes till en ökad risk med 23% för de som åt mest socker. 23% är en liten riskökning och långt ifrån något som skulle kunna tolkas som ett orsakssamband. Man brukar vilja ha en minst 100% riskökning för att kunna etablera ett orsakssamband, utifrån korrelationsstudier.

Vad kommer först?

Om vi har ett korrelationssamband, säg mellan socker och depression, vet vi då vilket av dem som kom först? Man kan antingen se det som att depressionen orsakas av ett ökat sockerintag. Men det skulle lika gärna vara tvärt om, så att deprimerade personen konsumerar mer socker. I det här fallet så vore det rätt logiskt.

När var du senast sugen på en sallad när du kände dig nere? För mig personligen så kommer jag inte ihåg senast jag var sugen på en sallad när jag kände mig ledsen. Snarare var det så att jag ville ha en chokladkaka eller något annat sött.

Sen kan vi också kolla på resultaten från en korrelationsstudie på två olika sätt. De första är att det vi äter orsaker de sjukdomar som vi får. Här har vi exempel som att rött kött orsakar cancer. De flesta studier ser resultaten på det här sättet.

Men vi skulle lika gärna kunna se det åt andra hållet, att personer som lever en ohälsosam livsstil konsumerar mer kött. De som tränar mer, inte röker och prioriterar sin sömn kanske även äter mindre kött. Vilket inte vore konstigt eftersom vi har sedan 1980-talet fått höra att det är dåligt med rött kött. Därmed kommer personer som försöker att leva hälsosamt dra sig till att äta mindre rött kött. Det här fenomenet kallas för healthy-user bias.

Så förutom att korrelationsstudier inte kan visa orsakssamband så finns det även risk att man ser den från fel håll. Om event A och event B har en positiv korrelation så kan man tro att det är A som orsakar B. Men egentligen så är det B som orsakar A.

Små relativa risker uppblåses

Sanningen är den att en risk kan få en större påverkan när den uttrycks som relativ istället för absolut. Låt mig demonstrera det med ett exempel.

Säg att en ovanlig sjukdom drabbar 2 av 1,000 personer. En studie görs för att se om en större grönsakskonsumtion kan bidra till att minska risken för att få sjukdomen. Totalt är det 2,000 personer som deltar i studien. Man delar upp sina deltagare i två grupper, av samma storlek, alltså 1,000 personer i varje grupp. Den första gruppen äter mer än 5 portioner grönsaker per dag och den andra äter mindre än 5 portioner per dag.

I studien så finner man att 1 person av de 1,000 som var med i första gruppen drabbas av sjukdomen, medans i den andra gruppen så drabbas 2 st av de 1,000 som är med. Författarna av studien drar därmed slutsatsen att genom att äta 5 portioner med grönsaker om dagen så kan vi minska vår risk för att drabbas av sjukdomen med 50%.

En minskning på 50% låter väldigt stort, och många skulle säkert bli motiverade att äta mer grönsaker från de här resultaten. Men kollar vi på den absoluta risken så har vi en chans att drabbas av sjukdomen på 0.2% om vi inte äter 5 portioner grönsaker om dagen. Ifall vi äter 5 portioner om dagen så minskar risken till 0.1%. Presenterar vi resultatet på det här sättet så låter resultatet inte alls lika stort. Om vi verkligen hatar grönsaker så kanske vi inte vill spendera resten av våra liv att konsumera dem för att minimera vår risk med ynka 0.1 procentenheter.

När det är så små absoluta tal som vi har att göra med, så kan slumpen spela en stor roll. Det skulle helt kunna bero på slumpen att det bara var en person som fick sjukdomen i den första gruppen. Dessutom finns det väldigt många andra faktorer som påverkar resultatet, som inte är så lätta att kontrollera för.

Sammanfattning

I det här inlägget har vi tagit upp problemen som uppstår med studier som är baserade på korrelationer. Här är de viktigaste punkterna som du bör ta med dig:

  • Bara för att en studie hittar en korrelation mellan två saker betyder det inte att det ena orsakar det andra.
  • En journalists jobb är att locka läsare, inte nödvändigtvis att skapa en objektiv bild hos läsaren. Detta är lättare att göra genom att få läsaren att tro att resultaten är revolutionerande, istället för att presentera objektiv fakta.
  • Relativ risk kan göra så att resultat från en studie låter mer revolutionerande än vad de faktiskt är. Kolla alltid på den absoluta risken också.

Hoppas du lärde dig något från det här inlägget. Skriv gärna en kommentar om du har hittat några artiklar med missvisande resultat.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *